Det är få förunnat att ha haft sin mor i livet tills dess att man blivit s k ålderspensionär. Mamma begravdes igår. Vi hade den stora turen att få Leif Adolfsson. Behöver inte säga mer än så. Bara den närmsta familjen. God lunch på Villa Vik efteråt. I mammas anda. Mamma älskade desserter och goda bakverk. Och änglamarken. Den generationen kunde ta tillvara allt som växte och vårdade det som växte. Syltade, saftade och bakade....Speciellt kardemummaskorpor i parti och minut.
Mamma föddes i Pittsburgh. Elsie Caroline Hultman.
Fyra i mormors syskonskara utvandrade. Mamma förlorade sin far vid tre års ålder och flyttade hem med min mormor. Växte upp på Rubbagård i Tävelsås. Cyklade varje dag till Växjö och till lärarutbildningen.....
Några sjukdagar på mer än 50 år i jobbet.
Mamma älskade rött. Väskor, kappor, mössor, blusar...… Glömde aldrig en namnsdag. Lämnade efter sig inslagna julklappar som var köpta i omgångar flera år tillbaka i tiden.
Körde bil, med Guds försyn, två år tillbaka i tiden. Spelade bridge för ett år sedan och gick på Mariorna i sin fina svarta dräkt.
På telefonsvararen, det är bara mamma, du kan väl ringa.
Ångrar inget. Bara det att jag kunde varit mer generös med tiden.
Ett liv blir till stoft och förhoppningsvis något mer. Och sakerna är förgängliga.
Vem vill ha min Beatlessamling och mina böcker? Vore enklast att dö lika naken som man föddes.
Mamma på vår brygga på Risanäs, Blekinge, för några år sedan. Min dotter Rebecka tog fotot. Och vi hade det på kistan.....
Bo Frank
Växjö 20200119