Lyxlir och kampanjande

Lördag. Valstuga. Söndag, dörrknack Väster. Måndag till Genua, via München. M är en trevlig flygplats med bra logistik.
I Genua hämtade en svart limo och körde mig till ett femstjärnigt hotell. Dåligt påläst, trodde jag var inbjuden av Region Ligurien. Men bakom inbjudan stod The European House Ambrosetti, en av Europas viktigaste tankesmedjor som jobbar bl a med uppdrag från Region Ligurien. Bytte om till träningskläder och gick runt i stan i tre timmar, höjderna, hamnen, gamla staden... Kort stopp för en öl. 17 grader och sol. Dagen innan hade de snö!
På kvällen genomgång med talare och middag på en av stadens bästa restauranger... Middagen började bara, på italienskt vis, en och en halv timme efter utsatt tid. De envisades med att köra oss 800 meter, men jag gick...
Tisdag. Till Palazzo Ducale. Konferensen kom snabbt igång, bara 20 minuter efter utsatt tid. Ett guvenörspalats från 1600-talet. En hel dag om Genuas och Liguriens utveckling utifrån en rapport som Ambrosetti tagit fram. Pinsamt när jag hälsades välkommen före Finlands f d statsminister Esko Aho. Av 25 talare var två kvinnor. Ordet hållbarhet nämndes knappt inte. Ca 300 åhörare. Skeppsredare, politiker, flottans män, företagare, diverse tjänstemän... Jag var den ende som höll den avsatta tiden. Blev filmad och fotad. På konferensen som på stan. Vackra, snyggt klädda och eleganta människor. Alla konferensvärdinnor, svarta dräkter och höga klackar. Männen i svarta eller mörka eleganta kostymer. Kände mig nedklädd i mörkblå kostym. Mitt föredrag om den gröna staden som framgångsfaktor och hela konferensen syftade till att prata om åtgärder för att Genua och Ligurien skall återta sin forna glans. Fick framåt eftermiddagen veta att idén att bjuda in mig kom ifrån en dam på tankesmedjan som hört mig tala i Aix-en-Provence för fem år sedan.

Jättelik galamiddag i ett privatägt palats från 1600-talet, Palazzo Grimaldi.  Samma familj har bott där sedan det byggdes. Går ej att beskriva mat och viner... I huset fanns bland alla konstverk en Caravaggio. Den enda i Ligurien.  Middagen tog aldrig slut. Dock inga tal, inte ens någon som hälsade välkommen. Det som alltid sticker ut är den klassiska bildning som människor har utanför Sverige. Konst, litteratur, teater är levande hos företagsledare, tjänstemän och politiker. Här är det idrott för hela slanten.....


Onsdag. Seg. Magnifik frukost. Gick en timme i lätt duggregn och ca 13 grader. Limo till flygplatsen.
Hemma 22.00. Inga gränskontroller i Hyllie. Inte en gång på två år! Fast politiken säger motsatsen.

Torsdag morgon. På Rotary-frukost. Till kommunen. Möte med revisorerna. Möte på Videum med länets fullmäktigeordföranden som ordnas av ID. På kvällen invigning av ICON.

Idag, fredag, lördag, söndag, måndag. Valkampanj.

Bildsvit.

Trapphuset på hotellet.

Hotellet ner till vänster, till höger bankpalats. Torget heter Piazza de Ferrari.

Från hamnen. Alla gamla hamnmagasin kulturhus av olika slag. Ett hus var 600 meter långt!

Ärkebiskopen inleder konferensen med att tala om att alla behöver någonstans att bo.

Män och åter män.

En liten sal där det dukades upp snittar och viner hela dagen för talarna. Och där vi åt lunch. De andra i en större sal...

Baksidan på konferenspalatset till höger, bokmarknad till vänster. Köpte en tung Beatlesbok på italienska.

Taket på ett av 40 rum i Grimaldipalatset. Vi satt och åt i många mindre rum, ca 100 kvadratmeter stora. Varje rum sin betjäning. Och här!

Den ovärderliga!!!

Vid mitt bord. Tre professorer i robotteknik, Esko Aho och jag själv. Den polskfödda damen till vänster hade gjort ett år i Luleå!

Frukostmöte hemma. Gösta höll föredrag. Den mannen är otrolig!

På ICON.

Anna som invigde, här på bild med chefen för restaurangskolan i Växjö, Caroline Swahn.

Herrar kommunalråd och herrar Dynacon.

Catharina och jag.

Naturligtvis bossarna Helena och Björn. Jag och Thomas f d näringslivschef.

Nu kampanjande....


Bo Frank
Växjö 20190510