Av en ren händelse så trillade boken, I lä av en sjöbod, ut från en hylla. Bonniers 1985. Av Gösta Bohman. Något drog mig till boken. Jag läste och läste. Blev tagen över naturlyriken, skärpan och språket. Den knivskarpa analysen. Om uttrycket tillåts. När boken skrevs var Gösta 74 år och Ulf Adelsson partiledare. Och de hade samma ärkefiende. Olof Palme.
GB blev partiledare i mogen ålder. 59 år gammal. Gösta kom från en släkt av torpare, bönder och fadern var disponent. Två generationer från bondesamhället. ( Samma sak för mig ) GB var reservofficer och jur kand. Direktör på Stockholms handelskammare när han blev partiledare. En man från myllan med båda fötterna på jorden.
Gösta sågs ofta i den egenhändigt fernissade snipan med svenska flaggan i aktern. Med vilken han åkte till sitt älskade Sundskär titt som tätt. Flanellskjorta, alltid morakniv i skärpet på byxlinningen som skärgårdsfolket. Efter knivlagens införande fortsatte Gösta med sin kniv med motiveringen att det vara " bara en morakniv" . Idag hade han blivit insydd som värsta brottsling. Det polis och åklagare mäktar med just nu. Gogglar man på "Gösta med kniven", blir första träffen - Gösta Bohman. Skulle kunna haft en plats i Hemsöborna. Musten fanns där. Och handlaget.
Gösta var en skärgårdkarl. La nät, rensade fisk. Ute i ur och skur. Lite av naturromantiker. Satte på sitt sätt agendan för mig. Varje månad en krönika i SvD. Ungefär så här. "Ejdrarna guppar bakom kobbarna, ett fågelsträck drar in från syd. Våren är i antagande. Jäkla Palme! "
En bit från Stockholm är Gösta ute på skidor. " Jag befinner mig i total ensamhet mitt i vildmarken denna vidunderligt vackra januarisöndagen. Bara en halvtimmes bilfärd från stenstaden. Medan stockholmarna sover sin söndagssömn, tittar på Stenmark på TV, satsar pengar på Solvalla eller strövar förbi innerstadens skyltfönster eller runt Djurgården, bjuder Södertörn på naturupplevelser, väl icke lika dramatiska som Oslos Nordmarka men minst lika stimulerande och avkopplande..........
Jag möter på mina nära två mil långa skidfärd denna söndag inte mer än 7 - säger sju - personer. Var finns den professionella gröna vågens alla naturvänner? Inte ute i markerna. Oavsett om vågen är grön - eller som nu - vit. Är det bara på Sergels torg , vid köksbordet, framför TV eller i kollektivt organiserade grupper som de gröna demonstranterna föredrar att slåss för den orörda natur som de i praktiken visar sig vara så föga intresserade för? "
Jag läser med stor behållning denna bok. Den är lika aktuell idag. Om hur fredsflummare vill att demokratier skall kapitulera inför kommunister/ religiösa diktaturer. Om allehanda villfarelser. Om den enskildes rätt.
En gång bytte jag bort mitt rum till Gösta Bohman. Hotell Ferrum i Kiruna var överbokat. Rikspolisstyrelsen var där. Där ingick Bohman. Det saknades rum. Fick ett mangelrum med två flaskor riktig skumpa som belöning. Kanske inte just Gösta, men nån polispamp som fick rummet. Att jag gav mig berodde på att GB fanns i sällskapet. Juni. Solen sken dygnet runt i Kiruna. Gösta. Alltid glad eller arg, han höll långa, faktaspäckade tal. Han sågs komma först av alla till frukost efter att ha varit ute och vandrat när andra försökte sova.
En valrörelse, 1991, var Gösta i Växjö. Mågen Carl Bildt var partiledare. Det blev kanse tusen människor i Linnéparken. Jag var utfrågare av GB. ( Jag blev invald i riksdagen detta val)
Det regnade, Gösta var vresig. Men när han såg folkmassan, då kom det sedvanliga varggrinet. Munnen upp till öronen. Min första fråga till Gösta. Var tänkt som lagom inställsam. Varför tror du alla dessa människor kommit hit idag? Gösta svarade blixtsnabbt; " De vill se liket innan det läggs i graven ",
Det slår mig. Anna Tenje är en nutida Gösta Bohman. Naturnära, båda fötterna på jorden, påläst och ideologisk när så behövs - och Göstas attribut. ( Jag önskar att det kommer ut hur Anna Tenje anmäldes för knivinnehav. Tror inte att jag vågar. Får se om media eller jag hinner först!? )
Det finns otaliga historier om Bohman. Vet att den första är sann, kanske inte den andra. Gösta kom till jobbet på måndag morgon. Arg för hur samhället såg ut, direkt från Sundskär. Gösta hade blivit biten av en huggorm, men det bet inte på honom. En medarbetare dristade sig till att fråga, vem bet först?
Den andra varianten är att en huggorm bet Gösta och huggormen dog på fläcken!
Gick med i partiet när Holmberg fick silkessnöret. Så GB var på sitt sätt min första partiledare. Det var på den tiden pratade vi med varandra. Ingen jäkla Facebook, inga mobiler.
Tog fram en av alla mina böcker för att hitta ett bokomslag som kan ge en bild av vår anfader. Såg att jag hade Göstas alla böcker. Inklusive den på sin tid uppmärksammade boken Sagan om Gunnel - I Alzheimers skugga. Boken om hustrun.
Vad ser han ut som? Som en tvättäkta högerledare skall se ut. Blågul, naturnära, frihetlig. Med en stadig hand på rodret.
Jag älskar Gösta Bohmans naturlyrik, stringens och ideologiska skärpa. Detta från en person som ganska sent i liver gick in i toppolitiken.
Det är som om jag börjar ana, mer än vad jag fattat, hur också mitt politiska DNA ser ut. Kanske har GB någon del i Europas grönaste stad.
PS Hade Gösta Bohman varit partiledare de senaste 10 åren hade vi inte haft sd. Han hade stoppat en huvudlös invandringspolitik. Han hade aldrig tillåtit att ett annat parti med grumligt förflutet fått lägga beslag på den svenska flaggan. DS
Bo Frank
Växjö 20180226
