Detta är rubriken på att debattinlägg i SvD idag av Inga-Britt Ahlenius som jagat korruption i hela sitt liv. Som riksrevisor, i EU och i FN. Allra störst uppmärksamhet fick hon väl när hon blev avsatt att dåvarande finansministern Bosse Ringholm 1999. Mig veterligen första gången som en hel presskår skattar när Ringholm för tjugonde gången upprepar " att hon har uttryckt intresse för annat uppdrag.
Några citat från dagens artikel. " Gangstermaffian infiltrerar kommunal förvaltning, skurkar och banditer rånar välfärdsstaten. Regeringen har en tillbakalutad hållning, den akademiska världen är fullt upptagen med att förfina vänsterns identitetspolitiska idéer med vithetsnorm och andra centrala frågor för landets utveckling, media koncentrerar sig på det politiska spelet" Ahlenius pläderar för innehållet i en Timbrorapport om att införa meritbaserade ämbetsmannatillsättningar. Och hon konstatera att vänstersmedjan Arena ser detta som förhistorisk och att tillsättningar skall ske rättvist över det politiska fältet.
Mina åsikter. Varje gång politiken vill ta tag i detta så anses det som mer eller mindre främlingsfientligt. Det vi ser idag är konsekvensen av det mångkulturella samhällets baksida. Rättsväsendet är överbelastat. Aningslösa politiska valfrihetsreformer utan kontroll har lett fram till en del av detta.
Jag citerar ett klipp från Johan Hakelius senaste ledare i Fokus. "Alla mätningar visar att svenskar, långt in i borgerligheten, retar sig på friskolesnurren. Borgerliga partier har kört fast, antagligen därför att de har så många kompisar i branschen. Och så mycket dumheter har släpps igenom under friskoleflagg att vem som helst vrider sig i genans ".
Fördelen med att läsa liberalkonservativa krönikörer är överraskningen och friheten de har att tänka själva. Att läsa vänsterkrönikörer är meningslöst man vet redan var som står i vänsterpartiernas program.
Idag. Coronatur till boklådan vid lilla torget i Torekov. Helt öde. Tog en bok och har lämnat flera. Helt ensamma under stillsam vandring vid Hovs Hallar. Klarblå himmel. Småsnål blåst. Just idag kändes det lite som det sjunde inseglet, där tystnaden dock varade längre än en halvtimme.
Passerade på hemvägen det gamla stenbrottet i Dagshög. Ser Kullahalvön där borta och skönjer Kullens fyr som blinkar till oss innan läggdags och innan frukost.
Bo Frank
20220106
