Jag kommer att föra ett resonemang om kommuners framtid, styre och den kompetens som behövs för att styra en kommun på bästa sätt.
Kommunalskattens storlek är ett av flera mått på en kommuns effektivitet. Och det för medborgarnas mest påtagliga. Jag påstår att kommunalskattens storlek bestäms av partipolitisk färg och av den kompetens och vilja som finns i det politiska ledarskapet.
Kommunalskatten
Sverige genomsnitt 20.72
Växjö 20.19
Dorotea 23.80
Österåker 17.10
Alvesta 21.42
Lessebo 21.81
Ljungby 21.07
Markaryd 21.31
Tingsryd 22.00
Uppvidinge 22.00
Älmhult 20.96
Kalmar 21.81
Karlskrona 21.65
Kristianstad 21.46
Halmstad 20.98
Jönköping 21.64
Uppsala 21.24
Göteborg 21.12
Örebro 21.35
Lund 21.24
Karlstad 21.27
Linköping 21.20
Umeå 22.80
Luleå 22.50
Vad jag gjort är att jämföra Växjö med länet, med jämförbara kommuner, snittet i landet och högst och lägst.
Detta är utifrån mina erfarenheter med 46 år i kommunalpolitiken. När jag började gjorde man budget genom att man summerade ner vad man ville ha gjort. Och så höjdes skatten för att balansera utgifterna. Idag. Man bestämmer hur hög skatt man vill ha och så rättar man munnen efter matsäcken. I Växjö och professionellt styrda kommuner. I flera kommuner är man fast i det första. I flertalet kommuner lägger tjänstemän fram förslag. I professionellt styrda kommuner som Växjö, äger kommunalråden hela budgetprocessen. Och för fram budgetförslaget till kommunfullmäktige – inte tjänstemännen.
I professionellt styrda kommuner har man inte s k äskanden från nämnder och styrelser. Det leder till ekonomiskt vansinne. Då åtgår merparten av tiden i styrelser och nämnder till att diskutera vad man skulle gjort med pengar man anser sig borde ha fått. I stället för att besluta om vad man skall göra med pengar man faktiskt får. Och man slipper debatten i media. Till exempel. X nämnd i Y kommun vill ha 50 miljoner extra. Och får 25. Då blir det i medias dramaturgi att man förlorar 25 miljoner!
Ibland pratas det om s k proffspolitiker med visst förakt. Varför skall politiken vara det enda området i samhället där proffsen inte styr? Det behövs en blandning av heltidspolitiker och s k fritidspolitiker.
För 30 år sedan gick det med sunt bondförnuft. Det räcker inte idag. Samhället är mer komplicerat. Och man måste vara komplicerad, för att travestera Miss Li. En nämndsordförande måste ha ett djupt kunnande och vara analytisk för att matcha duktiga tjänstemän som vill ha fler arbetskamrater och inte färre. Man måste kunna ifrågasätta, ge uppdrag och ta kommandot. Och leda. Jag ser i länet att svaga och okunniga politiker kommer till korta. Blir språkrör för sin förvaltning i stället för en ledare som pekar med hela handen. Jag ser hur delarna styr över helheten och inte tvärtom. Och då går det åt skogen.
Politiken. Kurser i hur man rabblar samma partiprogram som funnits i 100 år och som bara förpackas om. Inga eller få kurser om ledarskap i de politiska partierna. De flesta nämndsordföranden i landet har ingen utbildning i politiskt ledarskap. Utöver s k introduktionsutbildningar för nyvalda som ofta ordnas av tjänstemän i kommunerna i bästa välvilja, men inte designade av politiken. Handlar mest om vad man inte kan göra. Anklagar ingen enskild politiker, men systemet som gör dem till fångar i stället för till kompetenta ledare.
Som Margret Thatcher sa. Inget är enklare än att komma överens. Man mår bäst då. Men vad kommer man överens om. Konsensus betyder i praktiken att någon måste vika ner sig. MT sa också att vill man ha ett bra tal fråga en man. Vill man ha nåt gjort, fråga en kvinna.
De små kommunerna. Sitter med samma problem. En struktur på verksamheten som inte stämmer med verkligheten. För mycket egen verksamhet utan privat konkurrens. ( Ogillar dock mer och mer privata LSS-företag och liknande) Jag ogillar det politiska fulspelet. Främst av s. Där s styr inser man att det måste till en mer rationell verksamhet. Där man är i opposition skriker man hej vilt över saker som man inser är nödvändiga och eldar i stället på för mer resurser.
Det är klart att medborgare blir berörda av att skola läggs ner eller att ett äldreboende flyttas. Vad är alternativet. En kommunalskatt som blir så hög att folk flyttar? Skollokalernas andel av utbildningskostnaderna ökar dock. Skall vi ha skolor utan lärare? Skall små kommuner överleva kan man inte använda osthyvel och inte i Växjö heller. Det är klart att det skulle vara lättare för politiker som sitter i Växjö att göra strukturförändringar i Tingsryd än om man sitter ett stenkast från Börjes. Grannkommunerna kan överleva om man har den kompetens och det mod som behövs. Att öka skatten är skjuta sig själv i foten och det löser inte problemen.
Hade alla socialnämnder i Sverige en Oliver Rosengren skulle kommunalskatten i landet kunna sänkas med nästan en krona.
Så var det detta med kostnader och kvalitet. Det finns åtskilliga studier som visar att mycket pengar och hög kvalité inte hänger ihop per automatik. Det som gäller är ledarskap och kultur. Två äldreboenden eller skolor med samma vårdtyngd eller elevsammansättning kan lyckas helt olika i sitt uppdrag. Också min långa erfarenhet. Säger det igen. Ledarskap ock kultur. Det är det viktiga.
Det är också viktigt att ta tillvara den kompetens och erfarenhet hos tjänstepersoner. De skall inte förvalta som grunduppdrag utan förändra. I rätt miljö blir tjänstemän kreativa. Skräckexempel är de kommuner i länet/landet där tjänstepersoner får i uppdrag att föreslå rationaliseringar och när icke smarta politiker inte fattar vad som är internt arbetsmaterial och inte offentlig handling. Då sågar politiker förslagen av rädsla för opinionen och media innan dessa sakbehandlats. Vem vill vara tjänsteman i en sådan kommun? Det politiska hantverket brister.
Men väljarna avgör. Jag är stolt över att drivit igenom tre skattesänkningar i Växjö och under alla mina år har kommunen gott med plus. Det ser fortsatt bra ut för Växjö kommun med Anna&Blågröna. Och de gör bättre på många områden. Mer strukturerade och analytiska i sitt sätt att vara. Och ger sig på saker där jag saknade tålamod.
Återigen. Väljarna avgör. Jag älskar att sitta i valstuga. Och svara på frågor. Mitt standardsvar är – rösta på de som lovar minst. Jag vet inte med hur mycket skatten skulle ökat i Växjö om s fått igenom alla sina förslag i opposition. Det är väl bara Oliver som kan få fram det på sin räknesnurra. Förslag som aldrig skulle läggas i Tingsryd, Lessebo eller Alvesta.
Vad säger då medborgarna? Det vet vi nästa gång 2022. 11 september. Men redan före jul kommer nästa s k medborgarundersökning. De har hitintills visat att Växjö – med lägre skatt än riket – har haft ett s k nöjd medborgarindex över snittet i landet. Och inom ramen för vår kommunalskatt har vi gjort enormt för miljö och klimat. Hela Europa har uppmärksammat oss.
Så, frågan till mig själv. Vill jag att Växjö skall slås samman med grannkommunerna. Nej. Det skulle dränera Växjöbornas plånböcker. En sådan process kan bara börja med att inte Växjö tar initiativet.
Skulle detta ske, måste det innan arbetas fram en strukturplan för vilka enheter som skall finnas. Att banta den centrala byråkratin är det enklaste. En i stället för de ingående. Ekonomi, HR, kommunikation etc. Och vad som skall drivas i egen regi och vad som skall handlas upp. Det finns smådriftsfördelar och stordriftsfördelar. Avstånd till politiken? Närmre till Hovmantorp och Alvesta än till Lammhult som ju bekant är ett flaggskepp i Växjö.
En dimension till. Staten kan oavsett partifärg inte bara pytsa ut mer pengar till ineffektiva kommuner. Vare sig det sker genom skatteutjämning eller kommunbidrag. Och även s -regeringen vill inte att kommuner ökar skatten.
Alla små kommuner är inte ineffektiva. Det finns stora
kommuner som har hög kommunalskatt och som inte är effektiva. Det har hållits
under armarna av ett socialistiskt skatteutjämningssystem som innebär att
kommunerna betalar till varandra.
PS För att lägga lök på laxen. Genom den höga skatt som regionen tar ut, kan man säga att invånarna i Uppvidinge och Tingsryd tillhör de högst beskattade i landet. DS
'
Bo Frank
Växjö 20201016
