Präster och islam

Tack för spridningen av Manifest för Sverige. Det tog fart!

Hur skall jag få ihop detta enligt rubriken? Det bara blev så. Inte planerat.

Har väl läst det mesta av svensk poesi - från Bellman till Tranströmer. Det finns nationalromantik, kärlekslyrik, vardagspoesi - hur många riktningar som helst. Mina favoriter är Boye, Dagerman, Ferlin, Fröding, Lenngren och Tegnér. Måste väl ta med Pär Lagerkvist som inte är helt lätt att direkt ta sig an.

Frågan är om inte Fröding står i en klass för sig. För mig. Komiskt, tragiskt, livsbejakande, mörkt, underfundigt, underhållande. Ser samlingarna Gitarr och Dragharmonika, Nya dikter och Stänk och flikar som de "bästa" samlingarna. Fröding blev bara 51 år. Hans dikter spreds och blev än mer folkliga av kultartister - från Sven Ingvars till Cornelis Wreeswijk. Vissa dikter på extrem värmländska. Mina favoriter är I åa ä en ö och Dumt folk. Min f d hustru Suzanne kan  läsa dessa dikter på ett fantastiskt sätt på äkta värmländska.


Men frågan är om inte min favorit ändå är denna enkla iakttagelse.

Våran prost

Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själfva den onde,
men gemen likväl
och en vänlig själ
och skäms ej för att hans far var bonde.
Han lever som vi,
och ratar inte buteljen,
han älskar mat
som vi
och är lat som vi
- men annat är det vid helgen.

Så fort han fått prästrocken på,
vi andra känna oss så ynkliga små,
men prosten likasom växer,
för då är han prost från topp till tå
och är en hejdundrande prost ändå
i stort pastorat med annexer.
Jag glömmer väl aldrig i all min dar
hur vördig han var
häromsistens i kappan och kragen
hur världens barn
han malde i kvarn
och läste kött för lagen!
Och prosten grät
- tacka för det
han talte om yttersta dagen.

Och alla gräto vi ymnigt med,
ty köttet sved
och själen var allt satt i klämma.
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut,
ty rådet var kalladt till stämma.
Men det förstås,
vi repade oss,
när prosten klarade strupen
till sist och sade; välkomna
till smörgårdsbordet och supen.

Och vem kan inte älska Det var dans bort i vägen?

På tal om präster. Lenngrens dikt Den mödosamma världen är en annan favorit. Läs den. Drog den ur minnet på en middag för länge sedan på Östrabo när en av mina andra favoritbiskopar, Jan Arvid var i sitt esse. Har glömt bort hur det hela uppfattades. Den enda jag kommer ihåg från den middagen var att den färgstarke Sven Ljungberg var med. Med hustru. En av de trevligaste middagarna jag varit på i det fina Östrabo.

Trodde att jag efter att ha slutat som kommunalråd kanske kunde fullfölja doktorandstudier i statskunskap eller åtminstone läsa litteraturhistoria. Men andra engagemang och den s k latmasken har väl tagit över. Hade jag satt mig själv på diverse späkelser hade det kanske gått.

Måndag. Har skällt på Smålandsnytt. De har dock den mycket duktiga Ricardo Garcia som medarbetare. Han lyfter det som finns att lyfta.

Gått runt sjön med en kompis. Varit på Försäkringskassan/Skatteverket. Som att komma till ett annat land. Beundrar tålmodig och serviceminded personal.

Har läst SvD. Stor intervju på ledarsidan med en islamolog. Jag citerar från intervjun.

" Jämfört med andra länder har vi gjort alla fel samtidigt"


" Sverige har per medborgare tagit emot fler människor med andra uppfattningar om hur samhället bör fungera än något annat land i Europa" .

Min anmärkning. Somalia ligger i botten i världen när det gäller korruption. Konsekvenser?

"Sverige bedriver mer multikulturell politik än något annat land i Europa. Det uppmuntrar i princip människor att inte anpassa sig till svenska normer"

" Sverige är också den enda landet i Europa som inte skruvat åt kraven för medborgarskap, av den enkla anledningen att det inte funnits något att skruva. Sverige ger nämligen medborgarskap mer eller mindre villkorslöst".

Det slår mig plötsligt. Fröding, Lenngren m fl.

I Sverige har man under århundraden kunnat driva med prästerskapet. Har det funnits motsvarande tradition inom islam? I Sverige har fria media lagt på sig ett censurok. Vissa företeelser får man inte göra karikatyr av.

Vad säger våra biskopar? Alla sjunger mångfaldens lov utan att definiera vad man menar. Även i vårt land vill delar av kyrkan influera politiken. Inte bara inom islam. Våra biskopar tar gärna till orda för att försvara hög invandring och böneutrop.

Tomas Gür var den förste ledarskribent i landet som ifrågasatte invandringens omfattning och konsekvenser. I SvD. På ledarsidan. Och idag tillhör SvD de modiga. Och jag var det första kommunalrådet att ifrågasätta PK.

Sverige idag? Finns det något demokratiskt land där det finns större åsiktsskillnader mellan politiker och vanligt folk? Lagom håller på att bli det mest extrema. Godheten håller på att slå knut på sig själv.

Diverse studiebesök hela dagen igår. Idag Regional utvecklingsnämnd. Och så styrelsemöte med Energie Cities.




Bo Frank
Växjö 20190206