lördag 5 januari 2019

Annorlunda i Tangolunda

Det nya året började bra.

Vi skulle laga mat till värdfamiljen, hustruns syster. Det enklaste som man inte kan misslyckas med. Potatisgratäng och fläskfilé. På den stora, stora Stormarknaden fanns varken grädde, fläskfilé eller kapris!!!!

Taxi iväg till en marknad på nyårsdagen. Den bästa taxin i grannskapet.
Hustrun längst ner till vänster i bild väntar på att jag skall engagera föraren.
Till slaktaren. Ordning och reda. Hade filén i kylrummet. Pustade och pustade. Fint. Ett kilo för 50 kronor. En dagslön här.



Grädde fanns till slut i en liten butik. Grädde med hållbarhet till 201911 på sprayburk!

Nästa elände. Gasugn. Som krånglade. Och platta som inte blev varm. Gratängen tog en och en halv timme. Ingen hade hört talas om svartpeppar! Men det blev bra. Ost är sällsynt men vi hittade en mexikansk Gouda....

2 januari. Taxi till flygplatsen. Som att köra genom en gul dimma. Normalt skulle hela Mexiko City skymtat på denna bild.

Smog. Tillbringade 8 timmar på flygplatsen innan vi kom i väg. Inte nog med det. Vi hade turen att ha blivit lurade av Resebyrån. Kostade 600 extra att få med väskan. Vi tog kontakt världens bästa statliga konsumentverk på flygplatsen. Skall skriva en lång drapa om detta senare. Hur bra de är. Men det tar för lång tid nu.

Utlovad transfer fanns inte på flygplatsen. Men förhållandevis dyr taxi. De sa på flygplatsen att de var tur vi kom med, därför att många får ogiltiga biljetter....

Till hotellet. Dock jäkla bra hotell. . Utlovat rum med utsikt mot stranden fanns ej. Jäkla tur. Hustruns charm och envishet gjorde att de tyckte synd om oss och det blev en svit på 80 kvadrat högst upp med stor terrass.

Hotellet byggt kring ett berg. Det går bilar på kurviga vägar vart femte minut till stranden och hotellets strandrestaurant 300 meter bort. Och en linbana från vårt rum till receptionen.

Karen, 19 år, jobbar sju dagar i veckan med att köra den spårbundna kabinen.


Här åker hustrun upp till rummet.

Utsikt från vår enorma uteplats.

Huatulco är det bästa av alla resmål vi bott på. Mängder av bukter på en lång kuststräcka. Annars är de vackraste platser jag sett utanför Sverige Ålesund i Norge, Tulum i Mexico och Isla Mujeres i Mexico. De senaste platserna lång transfer från flygplats. Kvinnornas ö skall vi bo på någon gång!

Flygplatsen här som Växjö flygplats med t o m direktflyg från USA och Kanada.

Klimatet. 24 på natten och 33 på dagen. 28 i vattnet. Går våran morgonmil vid sju.

Pelikanen. Tänker på Strindbergs förvridna syn på pelikanens amning överförd till kvinnans för hållande till barnen. Kammarspel som spelas mest utanför Sverige. Tar för långt att utveckla det nu.

Pelikaner stora som jag vet inte vad, dyker graciöst och fångar fisk nära alla badande på beachen.


Mexikanska solen vid en av polerna med havet i bakgrunden.


Hotellet har flera restauranger och barer. Vid beachen serveras underbar Margarita. Försöket undvika att ta den första innan 11.30. Högst upp finns en italiensk restaurang. Där äter vi frukost och middag.

Genant att ha det så bra när världen ser ut som den gör. Men jag har å andra sidan inte varit på latsidan i mitt liv. Och går in med fullt fart på de uppdrag jag har när jag kommer hem.

Politiken hemma??

I detta läge vore en regering av s och m att föredra. Ordning och reda och begränsad invandring. Och bevarad arbetsrätt. Det sista som tycks vara det viktigaste för c hör jag sällan när jag besöker företag att det är ett problem. Och facket är inte dumma i Sverige.
Expressens artiklar om gangsterbröderna i Ronneby är något jag och andra vetat om. Hur personer utan uppehållstillstånd kan hålla en hel stad i skräck i 10 år. Arvet efter Reinfeldt. Aldrig mer en borgerlig regering med den inriktningen.




Tangolunda
Huatulco 20190105

Bo Frank