Äntligen tillbaka på jobbet. Samtidigt som friheten onekligen beskars av att byta mark och hav mot en lägenhet. Nästintill ensam i korridoren. Inte en politiker i hela huset. Det är ju eg nästa vecka som det drar igång på allvar. Tillbringade förmiddagen i inre tjänst. Ärendeberedning och städning av kontor. En tunna papper bort.
Under eftermiddagen ägnade jag mig åt att gå runt och prata med folk på stan. Gick också in i sex butiker och frågade hur sommaren gått? Fem av sex pratade om ökad försäljning gentemot förra sommaren. Jätteinvestering och nyetablering på g i en av stadens gallerior. Turister som gillade Växjö. Extra lätt att få kontakt med folk när man har Europas grönaste stad T-shirt på mig. Älskar mitt jobb. Tydligen hade någon polischef uttalat sig i förra veckan att man klarar sig utan kommunala pengar. Samtal från en väktare igår som inte fick polisen att åka på en drogpåverkad tjuv som stal på en stormarknad och så satte sig i bilen. Två affärsinnehavare vittnade om stölder och ibland det meningslösa av att påkalla polis. Flera vittnade om problem med kvinnor i grupp i långa kjolar. Och det har ju SmP redan skildrat om hur äldre råkat ut för detta.
Gick runt sjöarna. Jäklar vad Strandsnäckan blir fint! Där skulle man bo. Såg ett socialt fenomen. Horder av ungdomar runt sjöarna. Rena invasionen. Tydligen skattjakt på Pokemonfigurer. Vet knappt vad det är. Frågade en ung dam i rullstrol som körde runt och letade efter dessa icke existerande varelser. Från småglin i femårsåldern med egen mobil till äldre personer. T o m bleka och glåmiga punkliknande varelser som inte verkar att ha sett dagsljus på åratal. Är det räddningen för alla som proppar i sig godis och läsk framför datorn?
Stora nyheten igår var väl hur mycket generna styr sjukdomar oavsett livsstil. Såg klipp på nätet från australiensk TV som ansåg att Sverige var ett varnande exempel på hur stor invandring leder till kriminalitet och sociala upplopp. Och samtidigt utarmas polisen!
Min lilla mexikanska sol gick i moln när vi avslutade kvällen med A través del Espejo. Såsom i en spegel från 1961. De unga Harriet Andersson och Lars Passgård. Och redan då giganterna Max von Sydow och Gunnar Björnstrand. Är Gud kärleken och är kärleken Gud? Jag njöt och hustrun förklarade ännu en gång att hon sett sin sista Bergmanfilm. Det finns väl minst 50. Och till detta hur många teateruppsättningar, TV-filmer och annat. Min dröm är Bergmanveckan på Fårö nästa år.
Somnade med en ny Donna Leon. Blev hungrig. Kommisarie Brunettis hustru, den vackra professorn, tillbringar åtskillgt med tid i köket och lagar läckerheter. Och han börjar dagen med kaffe, croassanter och en liten aperetif.
Radion har idag som första nyhet det jag redan bloggat om. Många gånger! Det nästintill omöjliga att komma fram till polisen. Avgå Eliasson!
Växjö 20160802
