Det folk utanför politiken inte vet är hur små alla
politiska partier är egentligen. Pensionärsuniversitetet i Växjö har fler
medlemmar än alla politiska partier tillsammans. De politiska partierna har
knappt några administrativa resurser ute i landet. Men är ganska stora när det
gäller den centrala organisationen. Tror att det ligger ett feltänkt i att inte
sprida resurserna ute i landet. Ett feltänkt som finns i alla partier.
Nästan alla pengar till partierna kommer från det
offentliga. När jag engagerade mig i moderaterna ville man ta bort partistödet.
Länge sedan jag hörde något sådant. Ungefär som sossarna som vill avskaffa
monarkin. I teorin. Det är i partierna som i vilken förening som helst. De står
och faller med det frivilliga engagemanget. Styrkan i detta kan man avläsa på
valdagen. Hur många partier kan bemanna alla vallokaler hela dagen? Jag är
säker på att vi moderater har den kraften. Och vi har möjlighet att få ihop en
full lista med bra namn till kommunfullmäktige. Nytt är att alla kandidater
skall certifieras. De skall acceptera de värden som partiet står för. Utan att
man skall bli slav under ett partiprogram. Det sista kan ju ändars närsomhelst.
Ett politiskt parti har två primära uppgifter. Att vinna val
och få genomslag för politiken. Att vinna val har blivit det överordnade målet.
När jag började i politiken var det att ha den bästa politiken. Och det gäller
nog för de flesta partierna. Bättre att ha den näst bästa politiken och vinna
val än att ha den bästa politiken och alltid komma tvåa.
Valrörelsen kommer att bli tuff med svenska mått mätt. På
alla plan. Alla partiet försöker kopiera framgångsrika valmetoder. Men i
grunden går det inte att vinnas utan ett bra budskap. Och man måste framstå som
regeringsduglig. Det går inte att bara vinna på gamla meriter. Allt fler
bestämmer sig allt senare. Det gör valarbetet viktigt.
Det som bekymrar är at samtliga partier har problemmed att
attrahera många kandidater till de få politiska toppjobben. Ta bara sossarna
slit med att hitta en partiledare. Och media är naturligen mera intresserade av
att hitta politikers svagheter i stället för det positiva. De politiska
partierna kämpar i motvind och förvandlas från medlemsorganisationer till
kampanjorganisationer. Hur litet kan ett parti bli för att kalla sig en
folkrörelse? Men liturgin förändras inte. Det är ofta samma gamla budskap som
packas om i varje val. M och c undantagna. Kanske är det så att centerns
makeover är större än moderaternas. Egentligen.
Jag längtar efter den riktiga valrörelsen. Det är mitt
element. Jag älskar att kampanja. Jag gör verkligen det. Och det kommer att
kännas tryggt med alliansens partiledare som ett sammansvetsat gäng i TV-rutan.
Och i Växjö kommun samma sak. Och jag kommer precis som tidigare dela ut min
lilla ”flyer” där det står ” Jag lovar inte allt, men jag ger allt”.
Är dessutom naiv att tro att det låter ganska trovärdigt.
Jag är som de gamla vreden på SJ:s tågvagnar där man reglerade värmen. Antingen
på. Eller av! Jag är definitivt på!
Bo Frank
Växjö 20130820
