onsdag 14 november 2018

s+m=sant?

Alliansen gick som alla vet till val på att bilda regering med Ulf Kristersson som statsminister. Alla som fattar något av politik visste att sd efter valet skulle bli vågmästare. Och man utgick ifrån att alliansen bestämt sig för hur man skulle hantera en sådan situation. Alliansen blev det största blocket efter valet. Större än s och mp. Och då borde det väl bara vara att köra?

Jag sitter med i styret i en av många regioner i Sverige. Alliansen tar gladligen emot hjälp av sd för att få igenom budget och annat. Under förra mandatperioden gjorde s, v och mp samma sak. Ingen moralism så långt ögat kunde nå. Och så ser det ut i det riktiga Sverige. Inget händer i Sverige - allt som händer det händer i en kommun/region.


Under lång tid ledde jag med stor framgång ett alliansstyre i Växjö med sd som vågmästare. Vi fick igenom budget efter budget. Inte genom förhandling men med ett gott uppträdande och lika respekt för alla partier. Så gör c och lib i en del kommuner. Nu styr vi sedan sex år tillbaka i majoritet med mp. Det går också bra och man slipper magont om budgeten skall gå igenom eller inte. Speciellt lätt för mig som var Sveriges grönaste kommunalråd. Och mp i Växjö är ett bra parti. Denna äkta åsikt vet alla som följt denna dagbok.

Det som nu händer i Stockholm skulle kunna liknas vid bedrägligt beteende från alliansens sida. Å ena sidan talas det om att alliansen aldrig varit mer överens. S k vanligt folk fattar ingenting. Allt handlar om en enda sak. Hur man skall förhålla sig till sd. Inte om hur man skall få igenom sin politik. Följden blir att sd säkert skulle få en mer sympati vid ett extra val. Vad har då uppnåtts?

Men stämmer det att alliansen är så överens? Och är det lib och c som är s k mittenpartier?

Jag som betraktar mig som hyfsat insatt i politik har inte begripit hur alliansens gemensamma invandringspolitik ser ut? Den finns ju inte. En av valets huvudfrågor. Och hur ser den gemensamma politiken ut för mer lag och ordning? Hur ser den gemensamma politiken ut för religiösa friskolor - som borde totalförbjudas! Och hur ser den gemensamma politiken ut för att synen på kärnvapennedrustning eller stödet till den hemska regimen i Tanzania där det går miljardbelopp in i statsapparaten?

Gott och väl två tredjedelar av ledamöterna i riksdagen är för en stramare flyktingpolitik och mera av lag och ordning. Då kan ju inte resterande tredjedel blockera detta. Utfallet av detta kan ju var och en räkna ut!

Så detta med mittenpartier. Är inte c mer höger än m när det gäller ekonomisk politik, arbetsrätt och en del annat? Och mer vänster i vissa värderingsfrågor? Tror f ö att höger vänster skalan spelat ut som förklaringsmodell när nya frågor dyker upp. Att vara emot hedersförtryck, tycks ju vara höger och genustalibaner förefaller vara v.

Det jag vill komma till är att det inte diskuteras sakfrågor för närvarande. Före, under och eftervalet är det bara samma sak. Vem tar vem?( I mörka stunder anser jag att man borde praktisera den gamla stol-leken Hela havet stormar. Den gymnastiske Kristersson skulle förmodligen vinna ) Inte ens idag pratas det sakfrågor. Skjutningar blir allt mindre notiser. Snart knappt nyheter. Elever som inte kommer tillbaka till skolstart. Åtgärder för att hantera än sämre ekonomi och ökade räntor. Komplicerade EU - frågor kring gränskontroller, extrem nationalism i vissa länder och EU-s gemensamma hållningen till USA och Ryssland. Klimatfrågorna. Bara i Sverige flyttas klimatzonerna 1 meter i timmen!! Värmland har snart Skånes normala väder......

Det var bedrövligt att se hur delar av alliansen röstade mot sin egen statsministerkandidat.

Vad händer nu? Inte uteslutet att Kristersson bildar regering igen efter att antal piruetter. Extra val löser förmodligen inga problem mer än att något parti kanske försvinner!? Jag har full förtroende för att Ulf och partiledningen gör vad som behövs för att få genomslag för den politik vi gick till val på. Näst intill carte blanche. Hoppas till slut på en alliansregering med hela eller delar av alliansen.

Jag skulle t o m acceptera om partiledningen skulle arbeta för en regering m och s eller s och m som det minst dåliga alternativet om inte alliansen tar sig samman. Sverige måste regeras. Tror att denna regering skulle få initialt stöd hos medborgare och företagare. Lag och ordning, ordning och reda i flyktingpolitiken och ekonomisk stabilitet. Mer pengar till försvaret!? ( På Palmes tid hade försvaret 3,5% av BNP - inte 1% som idag )

Jag är övertygad om att m skulle ha lättare att sälja in detta än s. Hela deras idévärld bygger på "högern" som ärkefienden. Men vem är " höger " idag i praktisk politik?

Förmodligen mer m-politik med m och s regering än regering s, c, lib och mp!?

Det återstår en fråga. Vem tror på alliansen om man skulle gå till val ännu en gång som allians om man inte tar sig samman?

Tillbaka till verkligheten. I alla Sveriges 289 kommuner har vi för länge sedan fått ihop styren. Med samma valresultat som i riksdagen - och t o m svårare eftersom det snart finns ett gross lokala partier.

Kommunalråd från alla partier sitter i styren med sd som vågmästare och hanterar detta. I verkligheten koncentrerar vi oss på vad vi vill och inte på vad vi inte vill.

Välgörande att läsa Torkel Strandberg i SvD igår.

Bo Frank

Växjö 20181114