René Jaramillos avslut var en tråkig överrasking men kom inte som en blixt från en klar himmel. Däremot Lisa Larsson. Alla som följt mig vet att jag sätter människor före partier. Det är människor som gör skillnad, inte partier. Lisa Larsson. En av de mest lovande politiker jag mött. Trodde att hon nästa mandatperiod skulle bli kommunalråd, landstingsråd eller riksdagsledamot. Lisa lite ovanlig s. Tänker själv. Yttrar sig på möten. Bra ledarskap i sin nämnd. Och vinnande sätt att vara. Känner ej till bevekelsegrunderna. Men två minderåriga barn. Kanske mindre problem för en man. Men kanske inte. Jag lämnade riksdagen delvis p g a detta. Nog om detta.
Hade regionfullmäktige igår. Två av de mest energifulla ledamöterna är Anna Zelvin och Emil Torstensson. Båda kd. Men de balanserar på en tunn egg. Nästintill alltid något om att prata ner Ljungby lasarett. Fast de vill motsatsen. De som hörde debatten om styrningen av sjukvården begrep ingenting. Inte jag heller, som är tränad.
Henrietta och Ida trivs bra ihop. Det är valresultatet som avgör om det skall bli fortsatt styre s och m i regionen. Jag kommer att vara för det som väljarna säger. Och beakta valresultatet. Och faktiskt ställa in mig i det beslut som vårt parti fattar. Gäller oxå kommunen.
En annan man som sätter människor före politiken är Ingemar Swalander. Dessvärre har vi tappar hans perspektiv att granska produktiviteten.
Sitter åter i Torekov. I sol. Promenad igen. Yatzi med lilla solen. Äta gott. Diverse umgänge i helgen. Och läsa.
Ingemar. Renés rygg.
Kommunhuset i går kväll när jag gick hem från mötet.
Vill tacka Per Schöldberg c, som hjälpte mig att att driva igenom detta. Hade inte gått utan hans klarsyn. Att gå ifrån ett sunkigt betonghus till en modern arbetsplats i trä med unik energiprestanda. Som väckt intrernationell uppmärksamhet. Och tack till Ove Dahl, vår dåvarande kommunchef som visade att detta skulle vara möjligt.
Ni glömmer väl inte att boka plats på Uliksbergskyrksans Sjungande Julkort. Julens finaste konsert.
Bo Frank
20251106
