I varje stad och i varje stormarknad sitter det ett antal
människor på de enkla fiken och tar en kopp kaffe. Eller på McDonalds. Många
bara sitter och iakttar och stirrar på människor som passerar. Nästan hela
dagarna. Av dessa är de flesta kotaktsökande och inte mer udda än att de gärna
skulle vilja och klara att komma in i en gemenskap. Om någon bara frågade eller om de visste hur
man gjorde. En del av en helhet i en idrottsförening eller i en kyrka. En del
har inte alla hästar hemma, men de måste ju också få finnas. Ett av mina
framtida projekt är att hitta en väg in i gemenskapen för många av dessa. Jag
vet ungefär hur jag skall göra.
Under några år när jag var aktiv i MUF på 70-talet var jag
med och ordnade s k alternativ jul för
människor som var ensamma under julen.
Vi var unga idealister från olika organisationer som arbetade med detta.
Den alltid lika snälle Erik Hovhammar, riksdagsledamot, skänkte glaspresenter
och en del annat. Det sitter i. Jag vet hur man gör. Och jag vet hur mycket
generösa människor det finns i vårt land. Samma människor som känner att de får
en smäll på käften om skulle drista sig till att offentligt ha åsikter om
sådant som inte är politisk korrekt. Svensken är omtänksam, generös och vill
väl.
Bo Frank
Växjö 20130324